02.12.2013


LillaJul-granen såg inte mycket ut för världen, men när den hade frisserats och hamnade i den rostiga hinken med mossa, tomte och ljus så tycker jag den blev riktigt tjusig på sitt eget vis!

Jag vill inte såga ner vackra frodiga granar. Tar hellre granar som står på ställen där de ändå måste ner; vid vägrenar eller som denna som stod inklämd mellan två stora träd. Det samma gäller ris, då knipsar jag hellre av redan skadade grenar eller "stammar upp" granen lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar